Forskarintervju med Marita Davidsson

 

Kunskapsförmågor tar stor plats i förskolans utvärderingar

Förskolans systematiska kvalitetsarbete lyfter oftast fram det som

är bra och av god kvalitet. Sällan synliggörs områden som har

utvecklingspotential, konstaterar Marita Davidsson i sin

licentiandavhandling.

 

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag har arbetat länge inom förskolan och under senare år som

utvecklingsstrateg i utbildningsförvaltningen. Barnens förutsättningar och

villkor i förskolan skapas ju till stor del genom det systematiska

kvalitetsarbetet.

 

Vad handlar avhandlingen om?

Om vilka värden som eftersträvas och lyfts fram i förskolors systematiska

utvärderingsarbete. Jag har granskat 17 förskolors utvärderingar och

särskilt tittat på vilka värden som uttrycks. Min intention har varit att

synliggöra värden som eftersträvas i förskolans systematiska

kvalitetsarbete.

 

Vilka är de viktigaste resultaten?

Att kompetensvärden, det vill säga barnens kunskapsförmågor förs fram

väldigt hög grad. Utvärderingarna lyfter gärna fram att ”personalen blivit

mer fokuserad på skriftspråket och medveten om varför det är så viktigt

att öva.” Vidare att barnen ”utvecklar intresse för skriftspråket och uttalar

bokstäverna rätt”. Ett värde som över huvud taget inte synliggjordes i

någon av utvärderingarna var disciplin.

Stort fokus får också verksamhetens målrationalitet. Utvärderingarna

betonar hur verksamheten organiseras utifrån mål och läroplaner och att

man når goda resultat. Kort sagt, utvärderingarna för fram det som är bra

och av god kvalitet. Sällan eller aldrig lyfts områden som har

utvecklingspotential. Därmed förlorar det systematiska kvalitetsarbetet en

del av sin poäng, som just är att hitta utvecklingsområden.

 

Vad överraskade dig?

Att kompetensvärdet är så starkt framskrivet. Förskolans läroplan har fått

ett tydligare fokus mot lärande men jag trodde inte att det skulle betonas

så starkt i utvärderingarna. Det finns en rad andra värden inom förskolan,

som omsorg och demokrati exempelvis, men de nämns mer övergripande.

 

Vem har nytta av dina resultat?

Många hoppas jag! Hela kedjan inom förskolan, från enskilda pedagoger,

arbetslag, chefer och politiker till forskare.

 

Du arbetar nu som processledare i Ifous FoU-program med fokus på

förskola, ”Flerstämmig undervisning i förskolan”. Har du någon nytta av

erfarenheterna från ditt licentiandarbete?

Absolut. Mitt licentiandarbete innebär att jag nu har viss kunskap om

teorier som kan vara bra att ha med sig och bidra i arbetet med

teoriinspirerad undervisning.

 

Text: Susanne Sawander