Det som just nu sker i svensk skola ger oss en unik möjlighet att skapa ny kunskap utifrån våra erfarenheter. Anette Jahnke blickar framåt och beskriver tre områden där ny kunskap kan utvecklas: 1) om distansundervisning, 2) om den ordinarie  undervisningen samt 3) om vår förmåga att agera med omdöme i nuet.

 

”Jag måste snabbt laga mat, jag är jättehungrig”, hör jag dottern ropa. medan ljudet från skåpluckor och kastruller tilltar. ”Det finns köttbullar att steka”, ropar jag, medan jag lyssnar till mina kollegors diskussioner på Zoommötet jag deltar i, samtidigt som jag flyttar runt bordslampan ännu en gång. ”Tyst mamma, jag har genomgång i matten”, säger dottern och rättar till sina AirPods, lägger köttbullarna på en tallrik och börja tugga i sig – allt medan läraren beskriver hur nollställena till en andragradsfunktion bestäms.

De senaste veckorna har varit omvälvande – som medborgare, som yrkesverksam, som förälder, som barn och som elev. En del av oss vuxna jobbar hemifrån, andra har blivit permanent eller tillfälligt friställda medan en del arbetar hårdare än någonsin på sina ordinarie arbetsplatser för att garantera att samhällets basutbud fungerar. En del barn går i skolan i halvfulla klassrum, är hemma med förkylning och följer skolan via internet, eller så deltar man fullt ut i distansundervisning som gymnasieelev. En del lärare har distansundervisning, andra har hybridundervisning med både hemmavarande elever och elever på plats i klassrummet.

De senaste veckorna har vi gjort saker i vår yrkesvardag vi aldrig trott vi skulle göra, eller ens visste om att man kunde göra.  Det som nu sker i svensk skola skulle kunna ses som ett gigantiskt experiment då lärare undervisar och elever lär utifrån helt nya förutsättningar. Ur de nya erfarenheter vi nu gör, har vi en otrolig möjlighet att skapa ny kunskap. Jag vill lyfta tre områden för kunskapsbildning. Dels kan kunskap utvecklas om det som just nu pågår, distansundervisning, men vi kan också bilda ny kunskap om det som har varit – den ordinarie klassrumsundervisningen. Dessutom, genom att tillsammans hantera denna extraordinära situation, med alla dess inbyggda dilemman, kan vi utveckla vår förmåga att agera med omdöme i nuet.

 

Ny kunskap om distans- och hybridundervisning

I rapport Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola av doktorand Nina Bergdahl och docent Jalal Nouri, redogörs för en blixtstudie som genomförts mellan den 19–27 mars. Studien undersöker hur lärare nu genomför eller planerar att genomföra distansutbildning. Studien bygger på analys av diskussioner i lärarforum på internet samt en enkät med öppna frågor som besvarats av drygt 150 lärare från förskola till vuxenutbildning. Rapporten syftar till att snabbt synliggöra tidiga lärdomar som lärare nu gjort genom att genomföra distansundervisning.  Rapporten lyfter fram att lärare på det stora hela får distansundervisning att fungera genom ”ett enormt engagemang och intensiva, stora och kollegiala ansträngningar i en extremt kreativ och lösningsorienterad anda!”. Samtidigt saknas det inte utmaningar i denna extraordinära situation kring teknik, undervisningens utformning och lärandets förutsättningar.

Även om det ibland finns digitala utvecklingsplaner på huvudmannanivå så verkar de mest beröra frågor om tekniken, medan lärare nu efterfrågar strategier och förhållningssätt kring det förändrade pedagogiska arbetet.

En stor majoritet av lärarna märker av och betonar att distansundervisning i denna situation skapar ett nytt undervisningslandskap med förändrade villkor och krav, inkluderat förändrade roller för både lärare och elever.” (Bergdahl & Nouri, 2020)

Undervisningen har flyttats till ett digitalt rum, som nås av elever och lärare som befinner sig i skilda fysiska och sociala miljöer. Studien identifierar fyra centrala pedagogiska aktiviteter baserade på lärares erfarenhet av distansutbildning i denna situation och som de anser vara viktiga för en fungerande distansutbildning:

1) Kommunikation och samarbete
2) Genomgångar
3) Delning av material och uppladdning av elevuppgifter
4) Examination och bedömning.

Detta är bara början. Fler, och nya erfarenheter kommer att göras. Fler aktiviteter kommer att uppstå, framträda och prövas ut. Vi kan komma ta nya steg i det nya undervisningslandskapet, och finna nya former av undervisning och lärarande som kanske inte har någon motsvarighet i den ordinarie klassrumsundervisningen. Men, när vi står där på en liten kulle, kan vi vända oss om, och se tillbaka på varifrån vi kom. Plötsligt har vi nya perspektiv på det som varit.

 

Ny kunskap om vår ordinarie undervisning

Vi skapar just nu – kanske utan att vi är medvetna om det – också kunskap kring den ordinarie undervisningen. När något oväntat händer i en praktik, då förutsättningarna plötsligt ändras så finns det möjlighet att få syn på sådant som vi alla gjort men inte kunnat urskilja tidigare. En oformulerad och tyst del av vårt yrkeskunnande kan komma att framträda för oss, och kanske till och med ges ord och benämningar. Detta kan till exempel ske då vi får ny teknik, ny personal, nya utvärderingar, nya styrdokument, nya forskningsresultat eller nya elever – vilket inte minst skedde 2015 då vi fick många nyanlända elever vars erfarenheter av skola kunde ge nytt ljus på vår egen skola (för exempel se Jahnke, 2019).

De nya erfarenheter vi gör nu kan ge oss nya insikter om hur vi brukade undervisa, och inte minst när den akuta situationen är över, och vi ska återgå till ordinarie verksamhet. Genom att kollegialt och kollaborativt dela med oss av erfarenheter, kritiskt reflektera över och diskutera upplevelser kan vi ta nya kliv i utvecklingen av undervisningen även efter den just nu rådande situationen.

 

Vi blir klokare

I Bergdahls & Nouris rapport lyfts flera utmaningar som lärare nu hanterar, till exempel uttrycker lärare en frustration över, att å ena sidan strikt följa GDPR eller, å andra sidan, använda de digitala resurser man anser sig behöva för att kunna genomföra en god undervisning utan de rätta avtalen på plats.  Detta är ett typiskt exempel på dilemma i offentlig förvaltning, problematiken i att balansera mellan strikt regelföljande och flexibilitet utifrån den unika situationen. Lena Agevall och Håkan Jenner menar i Lärares professionalitet – förmågan att hantera dilemman att man behöver utveckla en förmåga att se olika krav, inte som motstridiga utan som kompletterande. Det handlar om en medvetenhet om allt gott kan gå till överdrift, och bli kontraproduktivt. Man behöver utveckla så kallade komplementära attityder till vad som kan uppfattas som motstridiga krav, menar Agevall och Jenner, och med omdöme balansera mellan olika ytterligheter. Det handlar inte om antingen-eller, utan både-och, om vad som är rimligt. Finna den rätta doseringen. För det krävs autonomi, och förmåga att överhuvudtaget urskilja dilemman. Vi kommer därmed osökt till det tredje område av kunskapsproduktion som pågår.

Vi har nu alla tagit många nya beslut i situationer som inte alltid varit lätta. Då har vi haft förutsättningar att utveckla vårt yrkeskunnande och tysta kunskap. Den typen av kunskap byggs upp av att vi har handlingsutrymme och ges förtroende att agera på ett klokt sätt, och av att vi har utrymme att kritiskt reflektera tillsammans med andra över vad som sker och skett.  Det finns många olika begrepp som försöker ringa in denna typ av kunskap. Andy Hargreaves använder begreppet beslutskapital, och Lee S. Shulman använder sig av begreppet strategisk pedagogisk kunskap. Keith Sawyer ser undervisning som en form av diciplinerad improvisation, där rutiner och strukturer finns men dessa används av de mest skickliga lärarna på ett kreativt och improviserat sätt utifrån den aktuella elevgruppens agerande (jmf Hirsh & Segolsson, 2020). Aristoteles talar om praktisk kunskap, eller klokhet. Till vardags talar vi om magkänsla, intuition eller omdöme. Men precis som alla andra typer av väsentlig kunskap behöver den utvecklas för att få hög kvalitet. Den har förutsättningar att göra det precis i sådan här situationer vi just nu befinner oss i.

Men det är inte bara vi yrkesverksamma som just nu lär oss om undervisning och lärande. Det gör även våra elever. Det vore intressant med en motsvarande studie som Bergdahl och Nouri genomfört, fast med fokus på elevers erfarenheter och lärdomar. Även eleverna skapar ny kunskap om hur det är att lära sig på distans, och de gör nya reflektioner kring den ordinarie klassrumsundervisningen. I en tidigare artikel (Jahnke och Hirsh, 12 mars) lyfte vi att både praktiker och forskare behöver se eleverna som en viktig kunskapskälla för att kunna förbättra undervisningen och ta allt säkrare steg in i det nya undervisningslandskapet.

När jag nu åter sätter på mig mitt headseat, dottern sätter sig framför datorn och matematikläraren är där för att möta henne, och du återgår till dina arbetsuppgifter vet vi att nya osäkra yrkessituationer kommer att skölja över oss.  Kanske kan det då vara trösterikt att viska till sig själv och till varandra: Vårt beslutskapital ökar (just nu kanske det enda kapital som ökar?). Vi blir tillsammans lite klokare. Vi blir mer strategiska. Gradvis kan vi urskilja dilemman, och våra attityder blir allt mer komplementära. Improvisationen blir allt mer diciplinerad.

 

Anette Jahnke, foto: Johan Marklund

Anette Jahnke, process- och projektledare på Ifous och forskare på Göteborgs universitet. 

 

 

Debattartikeln har tidigare publicerats i en förkortad version hos Skola och Samhälle. 

 

Litteratur

Agevall, L. & Jenner, H. (2008). Lärares professionalitet – förmågan att hantera dilemman. I K. Jonnergård, E. K., Funck, & M. Wolmesjö (Eds.), När den professionella autonomin blir ett problem, 99–118. Växjö: Växjö University Press.

Bergdahl, N., & Nouri, J. (2020).  Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola. Återföringsrapport 2020-03-27. Stockholms universitet: Stockholm.   Tillgänglig https://www.ifous.se/app/uploads/2020/03/COVID19-omstllningen-till-distansundervisning.pdf

Hargreaves, A. & Fullan, M. (2013). Professionellt kapital: att utveckla undervisning i alla skolor. Lund: Studentlitteratur.

Hirsh, Å., & Segolsson, M. (2020). “Had there been a Monica in each subject, I would have liked going to school every day”: a study of students’ perceptions of what characterizes excellent teachers and their teaching actions, Education Inquiry, DOI: 10.1080/20004508.2020.1740423

Jahnke, A. (2019). Utveckla utbildning – vetenskaplig grund, beprövade erfarenheter och tyst kunskap. Stockholm: Liber.

Jahnke, A., & Hirsh, Å. (2020, 12 mars). Vi kan inte ha det så här. Skola och samhälle. https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/anette-jahnke-och-asa-hirsh-vi-kan-inte-ha-det-sa-har/

Sawyer R.K. (2004). Creative Teaching: Collaborative Discussion as Disciplined Improvisation. Educational Researcher, Vol. 33, No. 2.

Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), s. 4–31.