Skolans nya roll i en digitaliserad värld

Digitaliseringen av skolan ger stora vinster, och utvecklingen går allt snabbare. Men för att arbetet med digitala verktyg ska fungera krävs stöd från ledningen samt att det avsätts tid, menar Jan Hylén, en av landets främsta experter på digitalisering.

.
Jan Hylén har varit med och drivit Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Digitalisering i skolan som handlat om hur pedagogiken kan förändras och utvecklas med stöd av digitala verktyg.

.
Vilka fördelar kan du se med ett forsknings- och utvecklingsprogram som Digitalisering i skolan?
– Jag tror att det är viktigt att kommunala och fristående skolhuvudmän är med i den här typen av samarbeten där det ingår både forskare och andra skolor. Det blir ett sätt att ganska systematiskt ifrågasätta hur man gör och dra nytta av varandras erfarenheter. Det är också en del i att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

.
Vilka är de viktigaste resultaten i programmet?
– Vi ser en tydlig förändring i lärares kunskaper och kompetens, och hur de arbetar med digitala verktyg. Hur mycket den förändringen beror på programmet, och hur mycket som beror på annat är svårt att säga. Men lärarna säger att de har vågat pröva saker som de inte vågat innan, och är inte lika rädda att göra fel.
– En annan framgångsrik del i FoU-programmet har varit modellen med så kallade lärloopar. Det har varit ett systematiskt sätt att arbeta, där deltagarna först ges möjlighet att sätta sig in i något teoretiskt, exempelvis bedömning i multimodala miljöer. Därefter har de arbetat med materialet praktiskt, och slutligen har de skrivit en avslutande reflektion.

.
Vad ser du för tendenser när det gäller digitaliseringen i skolan?
– Den riktigt stora och viktiga förändringen är att allt er inser att det är en organisationsfråga, och inte enbart en fråga för den enskilde pedagogen. De stora vinsterna både för eleverna och lärarna kommer om man på skolan tittar på hur man kan arbeta gemensamt – med digitala prov, automaträttning och sambedömning exempelvis. Att använda verktyg som Google Drive exempelvis gör att eleverna omedelbart kan få kommentarer, arbetet blir mycket mer processinriktat och det formativa inslaget kan öka.
– Det finns också en tendens att släppa tanken på 1–1, en dator per elev, i skolorna. Man ser att det finns många olika verktyg att använda i olika situationer. Även läromedelsförlagen förändras och driver utvecklingen framåt, det kommer många nya intressanta digitala läromedel.
– I takt med att tekniken blir billigare ser allt er skolhuvudmän behovet av att höja kompetensen hos sin personal. Men för att arbetet med digitala verktyg ska fungera måste det för det första nnas tydliga förankringar i organisationens ledning. Det andra är att man måste avsätta tid.

Läs mer om Ifous FoU-program Digitalisering i skolan.

Text och bild: Moa Duvarci Engman