Slutrapport: Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever

FoU-projektet Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever genomfördes 2016-2017 och är ett samarbete mellan Ifous, Umeå universitet och RISE Interactive (tidigare Interactive Institute Swedish ICT), med stöd av Vinnova. Under ett webbsänt seminarium (1 feb 2018) som finns att se i efterhand här, presenterades och diskuterades projektets resultat och slutsatser.

Nedan finns rapportens sammanfattning samt länk till rapporten i sin helhet.

Sammanfattning

Projektet syftade till att bidra med kunskap om fjärrundervisning som ett sätt att öka likvärdigheten och säkra undervisningskvaliteten för elever i Sverige, oavsett skolans geografiska läge. Projektet, som löpte  mellan januari 2016 och december 2017, har letts av Ifous, Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet och RISE Interactive. Det har bestått av tre huvudsakliga delar:

1. två pilotkommuner (Upplands Väsby och Vindeln) som genomförde fallstudier med fjärrundervisning i samarbete med RISE Interactive respektive Umeå universitet,

2. följeforskning av projektet från Umeå universitet,

3. fyra framtidsworkshopar, som varit öppna både för projektets skolhuvudmän och andra intresserade, i kombination med fjärrundervisningsmoment hos ytterligare fem skolhuvudmän som deltagit som projektföljare.

Workshoparna har samlat cirka 50 deltagare per gång. Den första fokuserade på att introducera fjärrundervisning som koncept; vad är fjärrundervisning – och hur kan den utvecklas? Vid den andra fick deltagarna ta del av några tidiga erfarenheter från praktiska försök inom projektet. Vid den tredje workshopen arbetade deltagarna med förhållnings sättet till fjärrundervisning och vid den fjärde presenterades och diskuterades de samlade insikterna från det arbete som genomförts. Vid varje tillfälle har också ett antal föreläsare inbjudits.

I följeforskningsdelen samlades både kvantitativa och kvalitativa data in i form av enkätsvar i början och slutet av projektet, samt som loggböcker och lektionsplaneringar från medverkande lärarna.

Resultaten från följeforskningen visar på en tydlig rörelse från fokus på teknik till diskussioner och fokus på pedagogik. I stället för att diskutera ljudmiljöer har lärarna börjat prata om hur man fördelar ordet under lektionen eller vikten av att se varandra. Fjärrlärarna var initialt oroade över sin okunskap i IKT (informations- och kommunikationsteknik) men blev allt säkrare och började efterfråga utbyte i pedagogiska frågor med andra fjärrlärare. Även eleverna var initialt ovana och osäkra, men har enligt lärarna blivit allt säkrare. Även om det inledningsvis tar tid att ställa om till fjärrundervisning syns tecken på att man i ett senare skede vinner tid, inte minst genom att lärare slipper långa resor till eleverna.

Fjärrundervisning genomförs i team, man behöver involvera kollegor i undervisningen. Det innebär att det är nödvändigt att skolledningen går in och utövar ett strategiskt ledarskap. Vidare innebär fjärrundervisning att digitaliseringen inte blir ett mål i sig utan ett sätt att realisera pedagogiska mål, vilket gör att den kan bli en central del av skolans digitaliseringsprocess. Men erfarenheterna från de två pilotkommunerna pekar också på att för att uppnå detta behöver hela styrkedjan vara involverad. Vidare behöver de inblandade lärarna ha tid för planering, genomförande och efterarbete. Ofta är också flera skolenheter inblandade vilket kräver en över gripande struktur för samarbete och samplanering. Slutligen behöver det finnas en tydlig rollfördelning och tydliga ansvarsförhållanden mellan de inblandade parterna.

De resultat och erfarenheter som framkommit i projektet kan sammanfattas i några slutsatser och rekommendationer inför fortsatta diskussioner om framtiden för fjärrundervisning i svensk skola:

NATIONELL NIVÅ

● Det finns situationer där fjärrundervisning tillför ett mervärde jämfört med närundervisning. Fjärrundervisning bör därför inte beskrivas som ett sämre alternativ än närundervisning. Det är en för ensidig uppfattning som riskerar att hämma utvecklingen.

● Det råder brist på kunskap om effekter av fjärr- och distansundervisning på elevers kunskapsutveckling. Forskningsmedel bör erbjudas liksom medel för fortsatt utveckling av innovativa metoder och organisatoriska lösningar.

● Det behövs även beprövad erfarenhet. För det krävs ett utvecklingsarbete av de verksamma inom skolan – i samverkan med forskare. Därför bör inte möjligheterna att bedriva fjärrundervisning i olika former och olika ämnen begränsas för starkt.

● Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen är det viktigt att lagstiftningen inte är så snäv och inriktad på dagens teknik att det kommer att krävas lagändringar för att kunna ta tillvara nya tekniska landvinningar för att höja kvaliteten i fjärrundervisningen.

● Inrätta ett nationellt kunskapscentrum runt distans- och fjärrundervisning som kan förse skolhuvudmän med aktuell information om de senaste pedagogiska och tekniska rönen inom området, i anslutning till ett kunskapscentrum om skolans digitalisering.

HUVUDMANNANIVÅ

● Fjärrundervisning måste ses som en viktig del av arbetet med skolans digitalisering. Det finns tydliga överföringseffekter av tekniskt kunnande och nya pedagogiska grepp som kan berika lärarnas vanliga undervisning.

● Mycket tjänstetid skulle kunna sparas, inte minst i form av minskad restid, med utökade möjligheter till fjärrundervisning.

● Det behövs ett strategiskt ledarskap med en tydlig organisation och tydliga ansvarsförhållanden vid fjärrundervisning.

● Den tekniska utvecklingen går fort och såväl på huvudmannanivå som på skolnivå behöver man ha beredskap för att kunna införa ny teknik som ytterligare höjer kvaliteten i undervisningen. Detta kräver i sin tur även tid och möjlighet för lärare att samarbeta och planera gemensamt.

SKOLNIVÅ

● Det krävs ett strategiskt ledarskap av rektor så att inte enskilda lärare lämnas ensamma i sitt utvecklingsarbete.

● Rektor måste ansvara för att de praktiska förutsättningarna för fjärrundervisningen är optimala.

● Fjärrlärare upplever ett ökat behov av att planera undervisningen.

● Handledaren behöver vara insatt i den pedagogiska planeringen för att på bästa sätt kunna hjälpa eleverna på plats. Fjärrläraren ansvarar för att handledaren har tillräcklig insyn i planeringen för att kunna fullfölja sitt uppdrag.

● Fjärrundervisningen kan innebära en ökad användning av digitala verktyg, samt att nya pedagogiska former som flippat lärande, digitala läromedel och olika digitala övningar och uppgifter som engagerar eleverna även lyfts in i den ordinarie undervisningen.

Den fullständiga slutrapporten hittar du här och den interaktiva bilaga 5 här.

Observera att du behöver ladda ner bilagan och öppna i Acrobat Reader för att få tillgång till de interaktiva delarna. Du hittar Acrobat Reader här.

Vill du läsa mer om FoU-projektet Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever kan du göra det här.