Att vara forskare i Ifous FoU-program

Ifous erbjuder dig som forskare en unik möjlighet att bedriva praktiknära forskning i nära samverkan med skolans professionella – lärare, skolledare och chefer. Våra FoU-program utgår från skolors och skolhuvudmäns behov och leder till ett gemensamt kunskapande.

..

Varför samverka med Ifous?
Ifous erbjuder dig som forskare en plattform för praktiknära, interaktiv forskning. Med våra 140 medlemmar – kommunala och fristående skolhuvudmän – har vi en unik möjlighet att nå ut till lärare, skolledare och chefer som är intresserade av att både ta del av och delta i forskning som utgår från deras behov och från deras frågeställningar.

Ifous FoU-program finansieras i huvudsak av de skolhuvudmän som deltar genom att de delar på kostnaderna för forskningsinsatsen och för Ifous projektledning och processtöd. Vi vill dock att de lärosäten vi samverkar med medfinansierar en del av sin insats. Det kan till exempel ske genom att gå in med egen forskartid, att lärosätet delfinansierar eventuella doktorander eller på annat sätt. Har du som forskare möjligheter att söka forskningsmedel för din insats i programmet från någon forskningsfinansiär välkomnar vi förstås det.

Hur går FoU-arbetet till?
En viktig skillnad mellan “FoU” och att bedriva forskning respektive utveckling var för sig är att forskningen ska stödja och bidra till en samtidig utveckling av verksamheten. Den forskning som bedrivs i, om och på FoU-programmets processer ska därför bedrivas i nära samverkan med de lärare, skolledare och chefer som deltar. Vi eftersträvar en forskning där lärare och skolledare aktivt deltar i forskningsprocessen. Exempel på metoder är learning study, designbaserad forskning, aktionsforskning och forskningscirklar. Vi ser gärna en mix av metoder, och välkomnar även kvantitativa studier som komplement till de kvalitativa, interaktiva och praktiknära.

Forskning är såväl “input” som “output” i Ifous FoU-program. Det innebär att de forskare som vi samarbetar med både hjälper oss med kunskapsunderlag i form av exempelvis befintlig forskning och bedriver forskning i de processer som pågår tillsammans med lärare och skolledare. Inför start, vid planering och under genomförandet av ett FoU-program är det viktigt att befintlig forskningsbaserad kunskap görs tillgänglig för deltagarna. Det kan ske t.ex. genom föreläsningar vid gemensamma utvecklingsseminarier eller genom att deltagarna tar del av relevant litteratur inför samtal under seminarier. Det kan vara du själv och/eller dina kollegor som står får denna input, eller andra forskare som vi behöver din hjälp att hitta. Som vår samarbetspart är du en viktig garant för att den verksamhet vi bedriver i FoU-programmet vilar på den vetenskapliga grund som finns.

En annan viktig aspekt är att ett FoU-program ska stödja lärares och skolledares långsiktiga professionella utveckling. Genom att bidra till utveckling av lärares och ledares vetenskapliga förhållningssätt och genom att stimulera det kollegiala arbetssättet hoppas vi att det forskningsbaserade utvecklingsarbetet fortlever även efter FoU-programmets slut. Interaktiv forskning är en del i detta.

I regel pågår ett FoU-program i tre till fyra år. I ett FoU-program kan mellan en och upp till cirka tolv skolhuvudmän medverka med ett antal skolor/enheter vardera, vilket betyder att antal verksamma lärare och skolledare varierar. Som mest har det varit omkring 250 lärare och ledare i ett och samma program, som minst cirka 40.

Vilken roll har forskare i Ifous FoU-program?
Den forskning som bedrivs i programmen ska hålla hög kvalitet och vara lika öppen och transparent som all annan forskning. Därför förväntar vi oss att du som forskare i Ifous FoU-program – utöver att på olika sätt återkoppla och rapportera till oss och de som deltar i programmet – publicerar dina resultat i vetenskapliga tidskrifter som är fritt tillgängliga, dvs. open access. Du får förstås också gärna presentera din forskning på forskningskonferenser.

Som forskare i ett av Ifous FoU-program vill vi att du deltar på programmets utvecklingsseminarier där alla deltagare möts. Dessa arrangeras två ggr per år. Du förväntas också ha dialog med de lokala processledarna som i regel har möten fyra gånger per år. Någon från medverkande forskargrupp deltar i att planera och genomföra dessa möten. En representant, som regel den vetenskapliga ledaren, ingår i programmets styrgrupp.

I varje FoU-program produceras en slutrapport, som Ifous är redaktör för och där de olika perspektiven på FoU-arbetet lyfts fram; lärarnas, ledarnas och forskningens. Till den rapporten förväntas du som forskare bidra med text. Vi arrangerar också ett spridningsseminarium för att presentera resultat och erfarenheter, och även där förväntar vi oss att de forskare vi samverkar med medverkar.

Är du intresserad av att medverka i något av våra kommande FoU-program?

Information om inriktningen i våra planerade FoU-program finns här.

Bedriver du praktiknära forskning som du tror skulle kunna bidra inom ramen för något av dem? Skulle du vilja samverka med oss på Ifous och framför allt de lärare, rektorer och förvaltningsledare som är med i programmen? I så fall vill vi gärna ha kontakt med dig och veta mer om dig och din forskning.

..

Forskare som varit och är involverade i Ifous FoU-program

Språkutvecklande förskola (2023-2025): Anette Olin Almqvist, Anne Kultti, Ann Nordberg, Annika Åkerblom, Polly Björk-Willén, Göteborgs universitet.

Fritidshemmets bidrag till elevers måluppfyllelse (2023-2026): Helena Ackesjö (Lnu), Björn Haglund (HiG), Jens Gardesten (Lnu), Marina Wernholm (LnU)

Kunskapsuppdraget i anpassad skola (2022-2025): Daniel Östlund, Högskolan Kristianstad, och Nina Klang, Uppsala universitet.

Vuxenutbildning på distans (2022-2025): Enni Paul, Stefan Hrastinski och Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet.

Hållbar förskola (2021-2024): Ingrid Engdahl, Ingrid Pramling Samuelsson och Eva Ärlemalm-Hagsér, Mälardalens universitet.

Datadriven skolförbättring (2020-2023): Jalal Nouri, Stockholms universitet

Fritidshemmets pedagogiska uppdrag (2019-2022): Björn Haglund, Högskolan i Gävle. Helena Ackesjö, Marianne Dahl, Jens Gardesten, Lena Glas Coutts, Ann-Katrin Perselli och Marina Wernholm, Linnéuniversitetet.

Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning (2019-2022): Charlotta Hilli, Åbo akademi, Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet.

Lärares praktik och profession (2018-2021): Åsa Hirsh, Anette Jahnke och Anette Olin, Göteborgs universitet

Flerstämmig undervisning i förskolan (2018-2021): Catrin Stensson, Sverker Aasa, Ann-Christine Vallberg Roth, Jan-Eric Ekberg, Ylva Holmberg och Jesper Sjöström, Malmö universitet.

Leda för skolutveckling (2018-2021): Marianne Ekman Rising, Johann Packendorff och Henrik Svensson, KTH

Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi (2018-2020): Berit Lundgren och Jenny Rosén, Högskolan Dalarna

Programmering i ämnesundervisningen (2017-2020): Jalal Nouri, Eva Norén, Kicki Skog, Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Nyanlända elevers lärande (2017-2019): Anna Ehrlin och Ulrika Jepson Wigg, Mälardalens högskola

Inkluderande lärmiljöer (2017-2019): Lill Langelotz, Elisabeth Persson och Bengt Persson, Högskolan i Borås

Undervisning i förskolan (2016-2018): Ann-Christine Vallberg Roth, Ylva Holmberg och Catrin Stenson, Malmö högskola

Små barns lärande (2013-2016): Jan Håkansson och Peter Karlsudd, Linnéuniversitetet. Licentiander: Frida Lindroth, Rebecka Lindberg, Marita Davidsson, Malin Virtanen, Katarina Nilfyr

Fjärrundervisning (2016-2017): Gerd Pettersson och Jörgen From, Umeå universitet

Digitalisering i skolan (2014-2016): Staffan Selander, Anna Åkerfeldt och Patrik Hernwall, Stockholms universitet, Isa Jahnke, Umeå universitet

Entreprenöriellt lärande (2012-2015): Jörgen From och Eva Leffler, Umeå universitet. Doktorander: Monika Diehl, Eva-Lena Lindster Norberg

Inkluderande lärmiljöer (2012-2015): Susan Tetler, Inger Assarsson och Lisbeth Ohlsson, Malmö högskola. Doktorander: Elaine Kotte, Helena Andersson

Vill du veta mer?

Läs om våra pågående program här, de avslutade här.